Sandra

Jag kan inte låta bli att påpeka en sak:

Det är synd att folk inte kan inse att man kan förändras.
Om nu inte förlåta, i alla fall prata ut, acceptera och sedan gå vidare.
Livet är helt enkelt alldeles för kort för att man ska kunna gå runt och vara bitter och arg,
och vem vet om man lever nästa dag?
Och ärligt talat förstår jag inte hur man orkar med allt sånt.
Jag önskar allt allt kunde vara bra, men det är tydligen inte möjligt. Synd!

Ordspråket "älska, leva, glömma och förlåta" är nog inte helt fel egentligen...

"If today was your last day and tomorrow was too late
Could you say goodbye to yesterday?
Would you live each moment like your last
Leave old pictures in the past?
Donate every dime you had, if today was your last day?
What if, what if, if today was your last day?"